Dräktiga kvigor


Juverinfektioner kan ske redan hos unga kvigor som inte är dräktiga men risken ökar under dräktigheten och är störst bland högdräktiga kvigor. Det är dock ovanligt att kvigor behandlas för klinisk mastit men detta kan bero på att lindriga fall inte upptäcks.

Det är dock alltför vanligt att kvigor har klinisk eller subklinisk mastit när de kalvar in eller att de kalvar in med en juverdel, eller i värsta fall flera juverdelar, som är förstörda och inte producerar mjölk. Orsaken till sådana skador är troligen juverinfektion och mastit under dräktigheten ofta i kombination med att spenarna skadats genom spensugning.

Juverödem är ganska vanligt bland högdräktiga kvigor/nykalvade förstakalvare och kan öka risken för mastit troligen genom ökad risk för mjölkläckage på grund av sämre förslutning av spenkanalen. Försämrad blodcirkulation i juvret kan troligen också ha negativ påverkan på juvrets försvar.

Andra riskfaktorer för juverinfektion och mastit hos kvigor är till exempel dålig hygien i närmiljön, flugförekomst och att dräktiga kvigor går tillsammans med mjölkande kor eller sinkor med juverinfektion. Kvigans immunförsvar kan också påverkas negativt om utfodringen, inklusive tillskott av mineraler och vitaminer, är bristfällig. 


Bild. God hygien i djurens närmiljö är viktig även hos kvigorna. Foto: Therese Selén, SVA. 

Under betesperioden kan ibland kvigor drabbas av så kallad kvigmastit/sommarmastit som ofta orsakas av juverinfektion med Trueperella pyogenes, ibland i kombination med andra bakterier. En förutsättning för dessa mastiter är troligen små skador på spenarna (t ex orsakade av taggiga buskar) som attraherar flugor som på så sätt kan sprida bakterier mellan djur.

Fördjupning
Läs mer om Förebyggande av mastit på denna webbplats.
Läs mer om "Juvrets försvar" på denna webbplats.
Läs mer om "Spensugning" på denna webbplats.

 


Senast uppdaterat 2024-02-03